Marias blogg
FREDAG
fre, 2007-12-07 08:38 | Maria
FREDAG
Äntrligen fredag igen.
Nu på morgon spö regnar det.
Vi hade ju tänkt oss en liten tur till stugan.
Men lilla Saga skulle frysa ihjäl i detta väder.
Å vi vet ju att hon vägrar sitta å mysa innanför våra jackor medans de stoea tjejerna rusar runt.
Måste erkänna att jag väntar på att lillan busat sig trött så vi kan lägga oss å vila en stund.
Verkar som det blir mörkt hela dagen idag.
Milly har intagit sin plats i fönstret.
Hon verkligen älskar ligga där å titta ut.
Zelda ligger vi mina fötter å sover såå gott.
Saga busar hysteriskt med en pipande ko.
Tags: Hundägande!
tors, 2007-12-06 13:34 | Maria
Hundägande, latin Hundus Idiotus, är en sjukdom med ett långdraget förlopp.
Den kan drabba alla, oavsett kön, ålder eller tidigare status i samhället.
Tendenser tyder på att den i vissa fall är ärftlig. Långtidsstudier har
visat att tillfrisknadsprocenten är låg.
Första symptomet är en, oftast dold, önskan efter en egen hund. Sjukdomen
slår ut på allvar när patienten har köpt hund. Då ses denne ute i vilket
väder som helst, till och med då det är hagel och drivis, under bästa
sändningstid på TV, vandrande omkring ute på gatorna likt en zombie med sin
hund.
Ett annat synnerligen vanligt symptom är att personen i fråga ses springa
omkring ensam i skogen, med ett tomt koppel i handen samt en ansiktsfärg,
varierande från högröd till en blåaktig nyans, vilt skrikande ”kom hiiit”.
Erfarenheten säger att man inte bör försöka få kontakt med den något
hysteriska hundägaren då detta är totalt meningslöst i situationer som ovan
beskrivits.
Annars ses hundägaren ofta stående i gatukorsningar och på trottoarer i
nära
samspråk med andra hundägare, trots att de bevisligen aldrig träffats eller
ens presenterats för varandra.
Till högtidsdagar köper patienten ofta morötter och hamburgare i plast (med
pipfunktion) för att slå in dessa i vackert omslagspapper och under stort
hemlighetsmakeri spara dessa till exempel till jul. Då tas paketet fram
under högtidliga former för att föräras till en, begripligt nog,
oförstående
hund. Stor tid och möda läggs alltså ofta ner på presenter vid jul, hundens
födelse- och eventuella namnsdag.
I ett senare stadium ändras sjukdomsbilden till att bland annat omfatta
sömnsvårigheter samt en mer lättsinnig inställning till pengar. Tidigt på
morgnar, företrädesvis lördags- och söndagsmorgnar, ses dessa människor
packa sina bilar fulla med matsäck inkluderat en extra kaffetermos,
ryggsäckar, små fällbara tältstolar, hundfilt, hund, sömniga ungar samt
motsträvig livspartner. Efter varierande antal timmars bilkörning
tillbringas dagen oftast enligt följande exempel:
Sittandes på de medhavda tältstolarna i flera timmar, intensivt tittande på
andra patienter som springer runt i en fyrkantig ring. Därefter springer de
själva ett par varv och får då olikfärgade plastband, som de visar ibland
glädje, ibland besvikelse över. Uppskattat värde på plastbanden är cirka
10-15 öre. Uppskattade utgifter under en sådan dag är mellan 500 till 800
kronor.
Det finns även andra symptom, som till exempel när patienten ses springa
omkring i skog och mark, med ett långt snöre mellan hunden och sig själv
(vilket verkar som ett mycket bättre sätt än att ensam springa omkring med
ett tomt koppel). Om hunden någon gång stannar vid en pinne, kan stor
glädje
och tillfredsställelse ses hos patienten.
Behandling:
När ovan beskrivna symptom känns igen finns det längre ingen tvekan om att
sjukdomen fått fäste och att behandlingen kan vara resultatlös. För att få
största möjliga chans till att bota en person som drabbats av hundägande,
bör samtalsterapi sättas in redan vid det första symptomet.
Omyndigförklarande är inte att rekommendera, trots att det har varit
vanligt
fram till våra dagar. Vetenskapliga undersökningar har visat att
patienterna
själva inte upplever sin sjukdom som speciellt besvärande. Då de i regel är
ganska glada och nöjda, kan man med gott samvete låta dem hållas och se dem
som ett pittoreskt inslag i vårt samhälle."
Den kan drabba alla, oavsett kön, ålder eller tidigare status i samhället.
Tendenser tyder på att den i vissa fall är ärftlig. Långtidsstudier har
visat att tillfrisknadsprocenten är låg.
Första symptomet är en, oftast dold, önskan efter en egen hund. Sjukdomen
slår ut på allvar när patienten har köpt hund. Då ses denne ute i vilket
väder som helst, till och med då det är hagel och drivis, under bästa
sändningstid på TV, vandrande omkring ute på gatorna likt en zombie med sin
hund.
Ett annat synnerligen vanligt symptom är att personen i fråga ses springa
omkring ensam i skogen, med ett tomt koppel i handen samt en ansiktsfärg,
varierande från högröd till en blåaktig nyans, vilt skrikande ”kom hiiit”.
Erfarenheten säger att man inte bör försöka få kontakt med den något
hysteriska hundägaren då detta är totalt meningslöst i situationer som ovan
beskrivits.
Annars ses hundägaren ofta stående i gatukorsningar och på trottoarer i
nära
samspråk med andra hundägare, trots att de bevisligen aldrig träffats eller
ens presenterats för varandra.
Till högtidsdagar köper patienten ofta morötter och hamburgare i plast (med
pipfunktion) för att slå in dessa i vackert omslagspapper och under stort
hemlighetsmakeri spara dessa till exempel till jul. Då tas paketet fram
under högtidliga former för att föräras till en, begripligt nog,
oförstående
hund. Stor tid och möda läggs alltså ofta ner på presenter vid jul, hundens
födelse- och eventuella namnsdag.
I ett senare stadium ändras sjukdomsbilden till att bland annat omfatta
sömnsvårigheter samt en mer lättsinnig inställning till pengar. Tidigt på
morgnar, företrädesvis lördags- och söndagsmorgnar, ses dessa människor
packa sina bilar fulla med matsäck inkluderat en extra kaffetermos,
ryggsäckar, små fällbara tältstolar, hundfilt, hund, sömniga ungar samt
motsträvig livspartner. Efter varierande antal timmars bilkörning
tillbringas dagen oftast enligt följande exempel:
Sittandes på de medhavda tältstolarna i flera timmar, intensivt tittande på
andra patienter som springer runt i en fyrkantig ring. Därefter springer de
själva ett par varv och får då olikfärgade plastband, som de visar ibland
glädje, ibland besvikelse över. Uppskattat värde på plastbanden är cirka
10-15 öre. Uppskattade utgifter under en sådan dag är mellan 500 till 800
kronor.
Det finns även andra symptom, som till exempel när patienten ses springa
omkring i skog och mark, med ett långt snöre mellan hunden och sig själv
(vilket verkar som ett mycket bättre sätt än att ensam springa omkring med
ett tomt koppel). Om hunden någon gång stannar vid en pinne, kan stor
glädje
och tillfredsställelse ses hos patienten.
Behandling:
När ovan beskrivna symptom känns igen finns det längre ingen tvekan om att
sjukdomen fått fäste och att behandlingen kan vara resultatlös. För att få
största möjliga chans till att bota en person som drabbats av hundägande,
bör samtalsterapi sättas in redan vid det första symptomet.
Omyndigförklarande är inte att rekommendera, trots att det har varit
vanligt
fram till våra dagar. Vetenskapliga undersökningar har visat att
patienterna
själva inte upplever sin sjukdom som speciellt besvärande. Då de i regel är
ganska glada och nöjda, kan man med gott samvete låta dem hållas och se dem
som ett pittoreskt inslag i vårt samhälle."
Torsdag
tors, 2007-12-06 12:58 | Maria
TORSDAG
Nu närmar sig julen med stormsteg.
Oj va mycket man vill hina göra.
Allt för att det ska bli en sån där jätte mysig julstämning ju.
Vi har redan börjat glögga lite å det var ljuvligt gott med lite varm glögg.
Tomtarna står uppställda i furuskåpet i köket.
Å va fiina dom är.
Jag brukar ju sprida dom i hela lägenheten annars men i år vill jag ha dom som får plats samlade.
Så mysigt!!!
Idag hr jag tänkt släpa med min man ÖB men det vet stackarn inte ens om ...
De säljer ju sån där god choklad där till ett kanonpris just nu.
(Sjöfrukter) blandad vit å vanlig choklad
Så god alltså!!
Tänkte köpa på ett lager å gömma fram till jul.
Å kanske någon liten tomte kan slinka med *ler*
*KRAM*
ONSDAG
ons, 2007-12-05 08:47 | Maria
ONSDAG
Snacka om att jag var velig i morse när jag vaknade...
Jag hade noll koll på vilken dag det var
Men min familj hjälpte mig ganska fort att komma tillrätta igen.
I dag hade jag tänk julpynta lite här hemma.
Saga har ju hittat kartongerna med julsaker.
Kan ju tala om att glitter var skitkul att leka med.
Men inte så kul att se dessa små glittrande stråna i precis hela lägenheten.
Hon är ju föör mysig den lilla.
Nu ska här bäljas mer kaffe så jag bli människa någon gång.
glitter-graphics.com
TISDAG
tis, 2007-12-04 08:51 | Maria
TISDAG
Jag måste först å främst skryta lite om mina hundar.
Jag tror ingen kan förstå va dom betyder för mig.
Även den lilla busiga Saga har klivit in i mitt hjärta med stormsteg.
Å,nä...jag skulle inte byta bort någon av dem.
De har sina små egenheter men är otroligt goa å fina.
Mattes små godingar...
Jag måste först å främst skryta lite om mina hundar.
Jag tror ingen kan förstå va dom betyder för mig.
Även den lilla busiga Saga har klivit in i mitt hjärta med stormsteg.
Å,nä...jag skulle inte byta bort någon av dem.
De har sina små egenheter men är otroligt goa å fina.
Mattes små godingar...
Måndag morgon
mån, 2007-12-03 08:58 | Maria
Har ni tänkt på vilken effekt måndagsmornar har.
Kan inte begripa varför just dom mornarna är sååå jobbiga.
Man släpar sig upp å känner sig inte som människa på hela dagen.
Nu ska jag passa på att vila en liiten stund för att sen sätta igång å städa.
Perfect måndagsgöra.
Dagen känns ju ändå så J**a jobbig.
